Byns uppkomst
I begynnelsen fanns inte Nämpnäs. Blått och mäktigt svallade Litorina-havet fram över våra bygder. Ännu under vikingatiden låg vår by dold i havets djup. Det var i slutet av 1100-talet, som de första delarna av Nämpnäs by reste sig ur havet. Det vi ännu idag kallar Näset steg upp och bildade en ö. Landhöjningen förenade småningom ön med fastlandet i nordväst och naturkrafterna förvandlade ön till en udde. På landhalsens ena sida fanns Västerträsket, på den andra Storträsket. För cirka 650 år sedan kom troligen de första människorna till vår by. De levde av jakt och fiske tills de började bruka den inte alltför bördiga, steniga jorden i vår kära hemby.
Ortnamnet Nämpnäs hör till de äldsta i Närpes. Det tidigaste omnämnandet i skrift har skett redan år 1442. Namnet torde ha finskt ursprung. Niemenpää skulle vara den ursprungliga formen, som sedermera utvecklats. På svenska skulle namnet bli Uddskatan.
Byns struktur
Äganderätten till byns marker vid ingången till 1900-talet var delad enligt lantmäteriförhållanden som gick drygt 100 år bakåt i tiden. I praktiken betydde det att en bonde kunde äga åkertegar på 12-16 olika platser i byn. Efter en anhållan om nyskifte, kunde en storskiftesreglering fastställas år 1915 då byns ägor skiftades i 83 lägenheter. Före storskiftesregleringen hade Nämpnäs endast ett fåtal huvudvägar. Österfjärdsvägen, Sundvägen, Skata-Mjödträskvägen, Norrgårdsvägen, Börsskärsvägen och Grånnradsvägen tjänade som trafikleder vid denna tid.
Fisket
En näring, som stått Nämpnäsborna bi under långa tider, är fisket. Det har varit räddaren i nöden under 1700- och 1800-talens hungerår och ett viktigt komplement till övriga näringar.
Båtar har alltid byggts i Nämpnäs
Båtbyggarens yrke har gamla anor i Nämpnäs, möjligen anor som går ända tillbaka till den första bosättningen. Byns läge vid kusten har lockat människorna ut på havet. Konsten att bygga båtar har gått från generation till generation.
Jordbruket
Nämpnäs har sämre och mindre åkermark än grannbyarna. Genom torrläggning av det närbelägna Storträsket får byn i en snar framtid ett välbehövligt tillskott av odlingsbar jord. Den till 850 personer uppgående befolkningen lever i huvudsak av jordbruk men bedriver därjämte fiske i stor utsträckning. Detta står att läsa i Närpesboken, tryckt 1937.
Byåldermän
1890 - 97 Matts Johansson Jossfolk
1898 - 99 Karl Mattson Åbbel
1900 - 02 Karl Fredrik Mickelson
1903 - 05 Hans Henrik Johansson Röös
1906 - 08 Karl Johansson Langels
1909 - 11 Josef Åbbel
1912 - 14 Matts Röös
1915 - 17 Karl Johan Martens
1918 - 20 August Häggkvist
1921 - 23 Gabriel Mickels
1924 - 26 Josef Anders Röösgren
1927 - 32 Johan Söderback
1933 - 41 Severin Wilson
1942 - 47 Oskar Kamsten
1948 - 53 Eskil Källström
1954 - 57 Birger Källström
1958 - 61 Elmar Martens
1962 - 63 Arild Granlund
1964 - 70 Einar Granlund
1971 - 77 Ingmar Wilson
1978 - 79 Elis Langels
1979 - 99 Sture Häggblom
1999 - 06 Samul Linden
2007 - 18 Bjarne Häggqvist
2018 - Karl Henrik Langels
Här kan du öppna gamla dokument
Bjarne H